Dessa moten ager gett jag en bred palett itu bilder fran livet efter pensioneringen
lagenhet sitter hon i sin fatolj och tittar fru Arabian ut kungen det som hander utanfor. Hon ser manniskor sasom sta sig emella parkeringen samt mataffaren villig andra sidan ifall det lilla torget samt uppge att hon langtar ut. Nar mi fragar om hon trivs svarar hon ”Det ar bra bra stav sjalv far ju grimas skotsel”.
Sjalv vart dar darfor at placera fragor om hennes upplevelser bruten en samtalscirkel. Hon sa ”Det ar glatt att pricka folks.” Hon kande sig sa ensam villig sin filial darfor att det icke fanns e saso hon kunde prata med. ”Det skulle forekomma nagon sasom vart villi min pla.” Och nar vi ett tillfalle senare avrundade samtalet sa hon ”Det befinner si odla narvarande att bli gammal.” Och mi tankte att ‘sa kan det bliva, andock sa tvungen det ej vara’.
Nago bild befinner si att detta ar saken dar ultimata tiden inom livet, nar kar kan hard sig personligen samt inte behover knata op arl alternativt pressa sig kungen jobbet.
En fullstandig annan bild befinner sig en aldreliv fyllt itu nerstamdhet samt ensamhet eftersom nederlag fran kontex alternativt nit av nara och betuttad. Fragan ar forsavit det finns fason att berora det ha – att avtaga upplevelsen bruten ensamhet bland aldre?
Flera aldre som overlever sin livskamrat samt avta kompisar tvingas upplev att det sociala natverket krymper
Det finns bade nagon partis samt nagon opartisk storle itu ensamheten. Saken da objektiva utspelar forsavit att finnas till hast darfor at karl bris sociala kontakter, medan den subjektiva sam emotionella ensamheten koper forsavit att uppfatta sig allen. Och inom dag lever otaliga ino ensamhushall. Skad att manniskor bor pro sig sjalva uppg ingenting om upplevelsen itu ensamhet. Forut vi kan samt berora oss ensamma iho tillsammans andra, inom en parforhallande alternativt sammanlagt med folk sasom vi ej kanner nagon agode mot.
Ofrivillig ensamhet ar vanligtvis forknippad tillsammans vanar. I saken dar egna fantasin kopplas upplevelsen bruten ensamhet inte svar ihop tillsamman en foraning bruten att innehava blivit slut – kvarlamnad sam bortvald. Kanske befinner sig det hederlig skammen som gor att vi sallan tar opp och snacka ifall saken da kanslan. Vi manniskor behover andra darfor att aterg oss samt fa bekraftelse. Vi behover erhall tillstand att prata. Det befinner si ingen slump att isoleringscellen ar e it de hardaste bestraffning saso vi kan utsattas forut, i och med isolering gar emot vara grundlaggande behov. Vi folk befinner si sociala varelser.
Andock det ar biff differens mellan saken da ofrivilliga ensamheten sam den sjalvvalda. Nar vi sjalv valjer att finnas ensamma kan vi slappna a inte med att behova acklimatisera oss till nagon annan samt antagligen erhall fordjupad bekantskap tillsamman vart invartes.
Nar nagon manniska berattar ifall sin upplevelse av ensamhet kan det befinna e spar pa missmod. I synnerhe forsavitt berattelsen likas saknar framtidstro sam betydelse. Kar befinner sig icke evig medveten forsavitt att kar inneha blivit deprimerad. Enar kan herre behova avlastning itu andra for att inse det.
Skad forsavit det befinner sig nagon aldre perso saso skanker uttryck forut sadana tankar, finns det nago chansning darfor at budskapet tolkas saso ett benamning sta det normala aldrandet. Enligt nago thesis intill Linneuniversitetet finns det nagon distinkt forbindelse mellan ensamhet sam depression bland aldre. Dessutom befinner si det flera aldre sasom uppvisar symptom villi missmo inte med att vare sig leta efter eller erhalla hjalp a varden sta detta. Forskaren sasom skrivit om detta testade en gruppintervention som minskade symtomen. Andra insatser sasom kan forkorta upplevelsen itu ensamhet bland aldre befinner sig kommunala traffpunkter och samtalscirkel kungen aldreboende.
